Emelie Schepp är född och uppvuxen i sjöstaden Motala. Under flera år ägnade hon sig åt projektledning inom reklambranschen, men hon ville skriva mer än bara kvicka reklamtexter och 1998 vann hon första pris i Östgötateaterns dramapristävling ”Möten”. Efter det fortsatte hon skriva filmmanus och förra året debuterade hon som romanförfattare med kriminalromanen Märkta för livet som under sex månader sålde i över 30 000 ex.
Idag är hon en av Sveriges främsta egenutgivare och vi fick möjligheten att ställa henne några frågor.

 

När insåg du att det var just skrivandet du ville ägna dig åt?

Jag har i många år arbetat som projektledare i reklambranschen. Hösten 2011 kom jag till en punkt då jag ville skriva mer än bara reklamtexter. Jag bestämde mig för att gå en helgkurs i hur man skriver filmanus och blev så inspirerad att jag efter kursen skrev två manus som jag skickade in till olika produktionsbolag. Kort därefter läste jag en artikel om Peter Dalle i Dagens Industri där han påtalade hur svårt det är att få finansieringsstöd i Sverige och jag tänkte att “om inte han får stöd, hur ska då jag kunna få det?”.
Att slå igenom med filmmanus är oerhört svårt, särskilt om du inte har någon dokumenterad erfarenhet i filmbranschen. Och för varje extra scen i en film, desto dyrare bli filmen att producera. Istället började jag fundera på att skriva en bok, för med en bok kan man ju skriva hur många scener man vill, utan att den behöver kosta mer att producera.  Till slut bestämde jag mig. Jag skulle bli författare.

När och hur fattade du beslutet satsa på egenutgivning?

I september 2012 hade jag mitt första utkast i handen och skickade iväg det till de förlag som ger ut böcker i samma genre som jag hade valt. Därefter började den långa väntan.
När tre månader hade gått hade jag fått ett standardrefuseringsbrev och ett erbjudande om utgivning. Fortfarande var det ett par förlag som inte ens hade svarat. Jag tog mod till mig, ringde upp ett av dem, frågade om de hade haft möjlighet att granska mitt manus och fick beskedet om att de tyvärr inte hade någon som läste manus för tillfället. Jag tyckte det var besynnerligt, men tackade för samtalet. Modet hade sjunkit, och sjönk ytterligare när jag tog reda på att om förlaget skulle ha tackat ja skulle min bok finnas i handeln först om ett år och tidigast 2014. Jag visste också att sannolikheten att de skulle tacka nej var enormt stor. Och vad skulle jag göra då?  Hade jag lagt ner så mycket tid på ett manus som ingen skulle få möjlighet att läsa?
Jag hade ingen lust att bara sitta och vänta på beskedet från förlagen, så jag började söka efter alternativa vägar att ge ut min bok på och hittade en hel värld av egenutgivare. Entreprenörer som kämpade för att hitta läsare, som var sina egna förlag, sina egna marknadsavdelningar. Jag tog reda på allt om egenutgivning och när jag sedan, ytterligare tre månader senare, ringde det stora förlaget och fick samma besked om att de fortfarande inte hade någon som granskade manus, bestämde jag mig. Jag tänkte inte vänta längre. Så jag ringde upp de förlag som ännu inte hade svarat och sa till dem att kasta manuset, för jag skulle satsa själv. Jag skulle gå min egen väg.

Vilken del av processen har varit mest utmanande?

Att bli tagen på allvar. Det finns en misstänksamhet mot egenutgivna böcker, att de inte håller samma kvalitet som böcker som ges ut på traditionella förlag, och den misstänksamheten lyser igenom i hela bokbranschen. Som tur är håller branschen på att förändras, och egenutgivna böcker tar allt större plats. Tack vare den nya tekniken med självpubliceringstjänster som Print on Demand och eböcker har många små förlag som kanske bara ger ut en eller två författare dykt upp. Svårigheten är inte längre att bli utgiven eftersom vem som helst med en dator kan göra det.
Den stora utmaningen är istället marknadsföringen, att lyckas fånga potentiella läsares uppmärksamhet. En bok måste helt enkelt förtjäna sin plats i hyllan och det gäller alla författare, egentugivare eller inte.

Vilken är den viktigaste lärdomen du dragit av att ge ut på egen hand?

Man måse se sin bok som ett företag och precis som med vilket annat företag som helst gäller det att arbeta hårt och satsa allt man har. Visst är det tuff , men ger man ut en bok på hobbybasis får man också resultatet därefter.  En annan viktig lärdom är att produkten måste hålla, det vill säga att läsarna måste få en bra läsupplevelse. För det är berättelsen som säljer, och är den bra kommer också läsarna att rekommendera den till andra.

Du har fått epitetet “Sveriges främsta egenutgivare” – vad är hemligheten bakom succén?

Först och främst att läsarna har tyckt om boken, sedan är det hårt arbete, mycket envishet och stort engagemang som ligger bakom. Det gäller att sätta upp mål och alltid ha en strategi bakom allt man gör.

Du har nu valt att gå vidare med utgivning via förlag, var det målet hela tiden eller var det ett erbjudande för bra för att tacka nej till?

Målet var att sprida boken internationellt. Jag skaffade en agent och lyckades sälja rättigheterna till sju länder. Eftersom jag själv inte har kunskap om de utländska marknaderna var utgivning via förlag ett måste. I Sverige var valet inte lika självklart.Men jag såg styrkan i att kombinera min erfarenhet som entreprenör och Wahlström & Widstrands erfarenhet inom bokbranschen. Tillsammans kommer vi att åstadkomma något riktigt bra.

Hur ser du på framtiden för egenutgivning kontra traditionell utgivning?

Egenutgivning kommer att spela en allt större roll i framtiden. De stora förlagen håller redan nu ögonen öppna på egenutgivna böcker och om försäljningen går bra så kommer de med all sannolikhet att erbjuda den författaren kontrakt. Därför tror jag att självpublicering kommer bli den nya manushögen.

Slutligen, vilka är dina topp 3 tips till blivande egenutgivare?

1. Skriv en bra bok som du kan stå för och tänk professionellt i alla steg, anlita experthjälp i form av en lektör, redaktör, korrekurläsare och grafisk formgivare
2. Se boken som din produkt och våga sälj den. Boken måste förtjäna sin plats i hyllan.
3. Försök hitta nya vägar att nå ut med din bok vid sidan av de traditionella kanalerna såsom mässor, sociala medier, bokcirklar, skolbesök och bokbloggare. Och ge inte upp, uthålliget är en framgångsfaktor.

Tusen tack!

Intervjun är genomförd av Alexandra Nedstam
Foto: Eva Lindblad